Lita på din magkänsla
Senaste framsteg inom forskningen på området mikrobiom-tarm-hjärna
På 1880-talet började forskare och kliniker undersöka förhållandet mellan vår hjärna och vår tarm, tillsammans med tarmens bakterier. Vi kallar detta nu för mikrobiom-tarm-hjärnaxeln.
Med tiden har framsteg inom forskningen visat på ytterligare bevis för att dubbelriktad kommunikation äger rum mellan dessa strukturer, och att den intensifieras i tider av stress. Tarmen kallas ibland för vår "andra hjärna", på grund av att den är värd för det enteriska nervsystemet (ENS), ett neuralt nätverk som gör att tarmen kan arbeta utan instruktioner från hjärnan.
ENS upprätthåller kontrollen över vårt matsmältningssystem; det spelar en viktig roll för peristaltiken, sekretion och smärtuppfattning. Tarmen är inte bara hem för ENS, utan den ger också mat och skydd åt kommensala mikroorganismer: tarmmikrobiomet.
Utvecklingen av laboratorietekniker och omics under det senaste decenniet har gjort det möjligt för oss att få en bättre förståelse för dessa mikroorganismer. Det finns nu bevis för att tarmen och dess mikrobiom samverkar för att påverka immunitet, endokrina funktioner, tarmfunktioner och neurotransmission.
Människor är superorganismer som lever i symbios med biljoner mikrober fördelade i hela kroppen. Mer än 90 % av våra celler kommer från mikroorganismer. Men på grund av vår moderna livsstil – överdriven hygien och ändrade kostvanor – har vi börjat förlora i mångfald. Ny forskning tyder på att en kost med hög fetthalt, till exempel, kan ha en negativ inverkan på både tarmmikrobiomet och hjärnan. En kost rik på mättade fettsyror kan ha skadliga effekter, inte bara på tarmmikrobiomet – som då kännetecknas av lägre mångfald vad gäller tarmmikrobiella arter – utan också på hjärnans funktion, vilket kan leda till depressionsliknande beteenden.
Inom psykologin har forskare och praktiserande psykologer alltmer kommit att se på patienter som någon sorts superorganismer och man har betraktat mikrobiomet som ett sätt att identifiera sjukdomar (biomarkörer) och man har då till och med behandlat klienter utifrån dessa insikter. Att förstå mikrobiomets hemligheter kan därför ge oss tillgång till en skattkammare av resurser för personligt anpassad behandling och näringstillförsel.
BGA består huvudsakligen av tre vägar: den neurala vägen (ENS och vagusnerven), den neuroendokrina vägen och immunvägen.
Så vad händer med oss i tider av stress, och hur reagerar hjärnan på stressiga situationer?
INFLAMMATIONENS ONDA CIRKEL
När vi upplever en stressig situation, skickar ett område i hjärnan som styr våra känslor, amygdala, en nödsignal till hypotalamus, hjärnans kommandocenter. Hypotalamus skickar sedan ut en varning genom vårt nervsystem, som reagerar med att utsöndra en flod av stresshormoner, inklusive adrenalin och kortisol.
I sin tur förbereder sedan dessa hormoner vår kropp för nödåtgärder, känt som flykt och kamprespons. Vanliga fysiska symtom på stress är t.ex. ett bultande hjärta, åtstramning av muskler, ett höjt blodtryck och snabb andning. Dessa fysiska förändringar ökar vår styrka och uthållighet, förbättrar vår reaktionstid och förbättrar vårt fokus, förbereder oss för att antingen slåss eller fly som svar på den stressiga situationen.
När stressreaktionen är ihållande kan den dock ha en negativ effekt på delar av kroppen, inklusive matsmältningssystemet. När kroppen upprepade gånger utsätts för stress kan detta skapa en ond cirkel av inflammation. Denna inflammation och patogenernas verkan kan leda till en ökad genomtränglighet av barriären vilket möjliggör att bakterier och inflammations-signaler rör sig från tarmen till hjärnan genom vagusnerven. Hjärnan tolkar dessa inflammationssignaler som en ny stressfaktor. Om trenden fortsätter kommer kombinationen av nämnda stressfaktor och den externa stressfaktorn efter en tid leda till psykologiska, fysiologiska och beteendemässiga symtom.
Fynden gjorda av Maes m.fl., publicerade 2012, antyder att ”translokerade” tarmkommensala bakterier aktiverar immunceller för att framkalla IgA- och IgM-svar (antikroppar); detta fenomen kan spela en roll i patofysiologin för (kronisk) depression genom den progressiva förstärkningen av immunvägar.
MIKROBIOMETS ROLL
Vilken roll spelar mikrobiomet i allt detta?Forskare har observerat påtagliga skillnader i tarmmikrobiomet mellan friska människor och sjuka patienter. Detta är bara ett första steg mot att kunna bedöma vad som utgör en hälsosam mikroflora. Utifrån tillgänglig forskning verkar mångfald vara väsentligt, liksom ett relativt överflöd av Firmicutes och Bifidobakterier.
Bakteriefria djurmodeller visar att varken hjärnan eller beteendet kan utvecklas helt eller normalt utan ett tarmmikrobiom.
Även om detta forskningsområde fortfarande är i sin linda, ger dessa observationer nytt hopp för många näringsfysiologer och neuropsykiatriker som nu kanske kan diagnosticera patienter baserat på mikroflora. Det här kommer potentiellt att förbättra patienternas svar på medicinska läkemedel baserat på individuell mikrobiologisk identitet.
PROBIOTIKA FÖR ETT HÄLSOSAMMARE LIV
Probiotika är levande mikroorganismer och är säkra och naturliga ingredienser som kan tas som kosttillskott. Probiotika är kända för sin gynnsamma inverkan på värdens immunsystem och tarmfunktioner. Idén att använda probiotika för att förbättra det psykologiska välbefinnandet genom BGA dök upp först 1880, men det var inte förrän 2006 som denna idé testades i prekliniska studier. Fördelarna med probiotika för BGA beskrivs i flera studier och metaanalyser. En nyligen publicerad metaanalys tittade på 27 probiotiska eller symbiotiska interventioner och visade en signifikant förbättring av depression och ångest.
Fördelarna med probiotika för BGA beskrivs i flera studier och metaanalyser. En nyligen publicerad metaanalys tittade på 27 probiotiska eller symbiotiska interventioner och visade en påtaglig förbättring av depression och ångest.
De fördelaktiga effekterna av probiotika är ofta och felaktigt förknippade med modulering av tarmarnas mikrobiom. Forskning visar dock att probiotika har sin egen direkta effekt på värden och att dess fördelar inte nödvändigtvis drivs av en modulering av tarmfloran. Till exempel är prebiotika, mestadels fibrer, kända för att vara mycket effektiva när det gäller att modulera mikrobiomet, men i forskarnas metaanalys visar probiotika en gynnsam effekt på allmän ångest och olika typer av depression, något som prebiotika inte gör.
Så även om mikrobiomet är nyckeln, är dess modulering inte nödvändigtvis den viktigaste mekanismen att överväga i undersökningar av BGA och andra områden.
ATT FÖRHINDRA DOMINOEFFEKTEN
Kliniska studier har visat att etableringen av tarmmikrobiomet mellan födseln och tre års ålder är avgörande för utvecklingen av hjärnan, eftersom de två organen utvecklas samtidigt under denna fas. Subtila förändringar i förvärvande eller underhåll av mikrobiom tidigt i livet kan innebära en sårbarhet som påverkar de (neuro-)endokrina och (neuro-)immuna signalvägarna i mirkobiom-hjärna-tarmaxeln. Eftersom de utvecklas tillsammans i den tidiga barndomen, kan eventuella störningar i tarmen eller hjärnan senare disponera barn för stressrelaterade störningar i vuxen ålder. Detta visades i en studie av Borre m.fl. (2014), som beskrev relationen som en "dominoeffekt" som kan framkalla psykisk sjukdom och en högre stressrespons senare i livet.
DE LÄNGRE VARANDE EFFEKTERNA AV ELS SENARE I LIVET
Puberteten är en annan viktig men ändå stressig period av förändring. Hur stress hanteras under övergången till vuxen ålder kan vara avgörande för mental hälsa och välbefinnande. Stressade honråttor uppvisade tidigare pubertetsdebut jämfört med standarduppfödda honor, och stressade hanar mognade senare än sina standarduppfödda motsvarigheter. Man kunde visa att en probiotisk behandling kunde återställa den normativa tidpunkten för puberteten hos båda könen. Dessa resultat är helt i linje med tidigare upptäckter om att probiotika kan vända stressframkallade förändringar i inlärt beteende som har med rädsla att göra och även förändrade niviåer av stresshormoner. Det här visar tydligt på de anmärkningsvärda och mångsidiga återställande effekter som probiotika kan ha.
VILKEN EFFEKT HAR DrK SMART ”biotic”
DrK cellREVERSE SMART´Biotic har antioxidanta egenskaper för ett hälsosamt åldrande av hud, tarm och hjärna.
Denna formula kombinerar probiotiska stammar, selen och zink.
Denna formulas stammar är skyddade med Bio-Support™-teknologi som gör att de kan överleva pH-värdet i magen.
Optimalt stamval för GI-överlevnad.
PROBIOTISKA STAMMAR:
Lacticaseibacillus paracasei är en välgörande bakterie som finns naturligt i både mun och tarm hos människor. Den producerar mjölksyra som hjälper till att sänka pH-nivåerna i matsmältningssystemet och hindrar tillväxten av skadliga bakterier. Detta förbättrar tarmhälsan och kroppens naturliga försvarssystem.
Lactobacillusreuteri är en väl studerad probiotisk bakterie som kan kolonisera ett stort antal däggdjur. Hos människor finns L.reuteri på olika ställen av kroppen, inklusive mag-tarmkanalen, urinvägarna, huden och bröstmjölken. Mängden L.reuteri varierar mellan olika individer. L.reuteri förbättrar tarmhälsa, munhälsa, kvinnors hälsa och ämnesomsättning.
Bifidobacterium lactis har främst dokumenterats i samband med tarmsystemets hälsa. Den härstammar ursprungligen från människan och dess välgörande effekt har visats via en stor mängd kliniska bevis hos barn och ungdomar. Bifidobacterium lactis förbättrar tarmsystemets hälsa, kroppens naturliga försvarssystem, kvinnors hälsa, munnens, matsmältningens och leverns hälsa.
Lactobacillus helveticus är en mjölksyrabakterie som ofta används vid tillverkning av fermenterade mejeriprodukter. L.helveticus kommer från mejerinäringen och har valts ut för sina produktiva och probiotiska egenskaper. L.helveticus är fördelaktig för tarmsystemets hälsa, kroppens naturliga försvarssystem, kvinnors hälsa, munhälsa och matsmältningens hälsa.
STÖTTANDE INGREDIENSER:
Zink bidrar till underhållet av normal hud, normal DNA-syntes och normal syra-bas-metabolism för att skydda celler från oxidativ stress. Zink bidrar också till en stark benstomme, ett friskt hår och välmående naglar.
Selen hjälper till att skydda cellerna från oxidativ stress. Selen bidrar även till att underhålla hår och naglar. Det är en antioxidant som är en garant för god hälsa och som hjälper till att skydda kroppens celler mot fria radikaler.
- Av Dr Juanita Kilian